Vi blir tyngre å tyngre. Nä int bara di tvåbenta, utan ekipaget som rullar på fyra hjul. På fartyg har man ballast för att få flytetyget att ligga rätt i drickat, men vi har ballast för att...... japp där tog motiveringen slut. Får nog tacka Willy o Nina på Utpostens cafe för att vi nu går med blicken fäst på marken straxt framör fötterna, kanske blir det lika illa i bilen, det kan ju finnas nåe spännande på vägsidorna mm.. Willy och Nina satte verkligen stenen i rullning, kopparkisel, mangnetit, stibnit, guld mm mm mm. En värld av outforskat kunnande har öppnats på glänt. Det var även ett nyhetsklipp i NWT, Om du vill så läs den här Privatpersoner på jakt efter guld  De två svenskarna som omtalas i artikeln e vi de.



Dolomitmarmor är cirka 2 miljarder år gammal

Det är sålunda verkligt antika saker som det handlar om.   Det finns omkring 4 500 mineral definierade i Danas mineralklassifikationssystem upplaga 8, (vem håken det nu är) där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund varav omkring 30 är vanligt förekommande på jorden och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är fältspat, kvarts och glimmer, vilka innehåller grundämnena syre och kisel. Värmländska Långban är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också typlokal för 69 olika mineral.

Några olika mineraler

Så nog finns det att bita i. Guld och stenar i alla dessformer å utseende kommer att tynga bilen under den fortsatta färden.
Redan nu har den geologiska ådran fått ett utbrott, ett besök i Långban blev ett måste.

Irene i knackartagen ute på varphögarna i Långban.

När en pessimist låter en sten falla från sitt bröst får han den på tårna. Så med optimistiska ögon kollar vi vidare i stenvärlden.

Ses.